Samhällsdag på UBG med superaktuellt tema - Fake News
I förra veckan anordnade Upplands-Brogymnasiet en temadag för en stor andel av eleverna. På agendan stod källkritik och "fake news" och Samhällsdagen var passande nog döpt till "Fake news - vem kan man lita på?"
Fem spännande och kunniga föredragshållare deltog under dagen och gav elever och pedagoger en hel del att fundera på. Åsa Wikforss (professor i filosofi), Marika Häggmann (naturvetare), Staffan Carlshamre (filosof), Tobias Lindberg (Tidningsutgivarna) och Mattias Lahti Davidsson ("#Jag är här") pratade om och svarade på elevernas frågor om faktaresistens, fejkade nyheter, kritiskt tänkande, källkritik, nyhetsvärdering och mycket mer.
Samhällsdagen på UBG, med högaktuella temat Fake news, bjöd på intressanta och angelägna föredrag om något som angår oss alla. Fejkade nyheter. Faktaresistens. Källkritik. Inte för att Fake News och faktaresistens är något nytt under solen utan för att det är en påtaglig verklighet vi alla lever i. Och för att förekomsten av fejkade nyheter nått en nivå som närmar sig ett "bombardemang" som är svårt att värja sig mot. De flesta av oss tillbringar stor del av vår skärmtid på olika sociala medier och i flöden där inte vi själva i första hand sållar och gallrar bland nyheterna utan där sökmotorer och plattformar redan gjort enorma rensningar utifrån vad de tror oss vilja läsa mer om. Algoritmer som tittar på vem vi är, hur vi lever, vad vi gillar och ogillar, vilka vi "socialiserar" med på nätet och så vidare.
Logaritmerna skräddarsyr våra flöden, göder oss med sådant vi redan vet och bidrar på så sätt till att förstärka oss i vår uppfattning. Med sociala medier och med sökmotorernas logaritmer som "skickar" på oss nyheter som vi tros uppskatta och som bekräftar vad vi sedan tidigare trott oss veta blir det allt viktigare med källkritik. Var kommer nyheten från? Vem har lagt upp den på sociala medier? Vad är ursprungskällan?
Fake news - vem kan man lita på? var titeln på Samhällsdagen. Fem inbjudna föreläsare bjöd på tänkvärda och lärorika föredrag med många aha-upplevelser och intressanta poänger. Efter varje föredrag fick eleverna ställa frågor. Frågorna skickade eleverna in digitalt till temadagens moderatorer, elever från elevkåren. Att frågorna visades anonymt på storbildsskärm bidrog säkerligen till att frågeflödet var både ymnigt och hade stor bredd.
Dagens första föredragshållare var Åsa Wigforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon pratade om faktaresistens, kunskap, åsikter, sanningar och kritiskt tänkande.
Efter frågestunden tog Marika Haeggman, naturvetare över. Hon är verksam vid Stockholm Resilience Centre/ Albaeco, och pratade om växthuseffekten, samt diskuterade forskning och klimatförnekare.
Hur tungt väger forskningsresultat i dagens nyhetsflöden? Om tiotusen forskare klickar gilla på ett inlägg från en forskare som säger sig ha sett bevis på att Polarisarna växer och även delar det vidare - betyder det att det är sant då? Nej det gör det ju inte. Resultatet är inte mer sant än om bara tio forskare gillat forskningsrapporten. Om däremot tio av varandra oberoende forskare som dragit samma slutsatser utifrån egna efterforskningar gillat och delat inlägget samt bekräftat dess innehåll växer sanningshalten och därmed sannolikheten att resultatet är med verkligheten överensstämmande. Här har vi massor att lära oss! Kolla källan/källorna. Visar det sig att allt härrör från en och samma källa? Dra öronen åt dig.
Staffan Carlshamre, också han professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, tog över podiet och åhörarnas uppmärksamhet. Han fortsatte diskussionen om hur man kan värdera kunskap och tänka kritiskt, och resonerade kring om det går att luras utan att ljuga. Han drog bland annat ett intressant fiktivt case om Andersson och Petterson, där den ene förhördes om omständigheterna kring mordet på den andre och där den misstänkte undvek att säga sanningen (och därmed peka ut sin bror) genom att bara svara på de direkta frågorna och inte berätta vad mer han visste. Är det att fara med osanning? "Selektiv sanning" eller lögn - vad är skillnaden?
Tobias Lindberg, chefsanalytiker hos Tidningsutgivarna, berättade om nyhetsvärdering och svarade på frågor om hur medierna förhåller sig till fejkade nyheter. Han pratade också om nättroll och om hur olika generationer "beter sig" på olika sätt på sociala medier. Att 65+ delar mest av alla, oftast utan att titta på vem avsändaren i ursprungsinlägget är. Att yngre ofta är mer obenägna att dela vidare och tänker mer källkritiskt - för att de fått lära sig det i skolan. De äldre generationerna har ett annat förhållningssätt till internet mycket för att de levt större delen av sina liv utanför nätet medan ungdomarna varit uppkopplade sedan blöjåldern eller strax därefter.
Fejkade nyheter och nättroll finns i överflöd och så länge vi urskiljningslöst delar vidare och trycker på "Gilla-knappar" utan att ta reda på vad det är jag gillar och vem som lagt upp det så kommer överflödet att fortsätta. Ett nyligt exempel som kom upp var ett inlägg på FaceBook om en blåslagen äldre kvinna som sades ha blivit misshandlad av invandrare. Inlägget fick stor spridning och många ondsinta kommentarer - så klart. Men allt var fejk. I själva verket hade hennes bild kidnappats från ett gammalt tidningsklipp som handlade om att hon halkat och slagit sig. Någon misshandel av en försvarslös åldring hade inte skett, men avsändaren lyckades uppnå önskad effekt.
Mattias Lahti Davidsson från #jagärhär avslutade temadagen med att prata om hur gruppen arbetar mot näthat, rasism och fejkade nyheter på nätet.
|
