Aktivt skolval - hot eller möjlighet?
Krönika

Då slog det mig hur slentrianmässigt vi fattar många av de livsviktiga val vi ställs inför. Och när vi sedan börjar leva med våra aktiva val ifrågasätter vi ändå skolans pedagogik eller pensionsfondens låga avkastning. Varför gör vi inte vår hemläxa i förväg? Hur utnyttjar vi vår valfrihet egentligen? Hur gör vi våra aktiva val?

Handen på hjärtat; väljer du skola till dina barn utifrån egen research och egen övertygelse? Eller väljer du samma alternativ som de andra dagisföräldrarna? Eller kanske samma som din mer engagerade och pålästa granne/gymkompis/kollega? Funderar du och barnets andra förälder på era gemensamma värderingar, barnets förutsättningar, den tilltänkta skolans värdegrund och resurser, eller väljer ni den skola som ligger närmast hemmet?

Medan jag lyssnade på de diskuterande mammorna på bussen mindes jag ett telefonsamtal jag fick i mitten av januari. Jag blev då ombedd att delta i en marknadsundersökning inför nyetableringen av friskolan Laboraskolan i Upplands Bro kommun. Allt var klappat och klart enligt kvinnan, undervisningen skulle starta i augusti 2013.

Flera av de inledande frågorna var omöjliga att svara nej på.
De var av typen Är det viktigt för dig att skolan ser till elevens individuella behov? och Tycker du att det är viktigt att eleverna uppnår ett högt studieresultat på den skola du väljer?

Efter vårt samtal googlade jag Laboraskolan, av ren nyfikenhet. Det visade sig att kvinnan missat att informera mig om (eller är ansvaret mitt att fråga…?) det absolut viktigaste i valet av skola, nämligen hur skolan arbetar rent praktiskt med regler och bemötande utifrån sina grundvärderingar.

Laboraskolan drivs av de strikt bibeltrogna Plymouthbröderna och en avhoppad rektor i Hylte har erkänt att skolan rutinmässigt censurerar litteratur och internetåtkomst för eleverna. Som exempel uppger den f.d. rektorn att man filtrerar bort Google, Riksdagens hemsida, Utbildningsradion samt Wikipedia från skolans datorer. Flickor och kvinnliga lärare får inte använda byxor. Sektmedlemmars barn uppges inte få sitta bredvid icke medlemmars barn i skolmatsalen osv.
Kan detta verkligen vara möjligt i Sverige 2013 undrade jag?

Både Kalla fakta (TV4) och Debatt (SVT), Aftonbladet, Expressen, DN m.fl. har granskat Laboraskolan vid upprepade tillfällen och då kunnat redogöra för i stort sett samma ickedemokratiska värdegrundstruktur som ovan. Skolan har dragit på sig flera anmälningar och Skolinspektionen har granskat skolan vid flera tillfällen.

Enligt Laboraskolans ledning stämmer inte kritiken kring censur och brister enligt FN:s barnkonvention, man hänvisar bl.a. till en intern personalkonflikt som ursprunget till ryktesspridningen.

Vad är sant och vad är rykten kan man undra?
Är skolan utsatt för en förtalskampanj som grundar sig i det sekulariserade samhällets rädsla för allt som har med religiositet att göra?
Eller är Skolverkets riktlinjer så luddigt formulerade att det är möjligt för en skola att slinka igenom Skolinspektionens granskning gång på gång?
Eller gäller Skolinspektionens kritik enbart bristande behörighet hos undervisande lärare vilket har spridits och förvanskats till ett skräckvälde enligt visklekens naturlagar?

I skuggan av den senaste tidens debatt kring hatet och ryktesspridningen på internet blir jag villrådig.

Skolinspektionen avslog senare Laboraskolans ansökan om etablering i Upplands-Bro kommun.
Oavsett detta kvarstår det faktum att skolvalet till de små älsklingarna kan upplevas som ett omöjligt uppdrag för vilken förälder som helst! Hur i hela friden ska man kunna ta reda på fakta om alla instanser och förståsigpåare ger olika bilder av verkligheten?

Mammorna på buss 559 har onekligen ett tufft researcharbete framför sig. Själv är jag tacksam över att ha passerat 6-årsvalet. Men närmar mig med viss beslutsångest åk 6-valet.

Din Doris.