Vart tionde brott ett bedrägeribrott


Karin Sidén 2014-07-20

Skärmdump från egna mejlboxen.
Skärmdump från egna mejlboxen.

Bluffmejl och nätbedrägeriförsök har blivit en del av vardagen för många. Mejlen som landar i mejlboxen har helt klart olika nivå på trovärdigheten. Där en del är väldigt proffsiga med loggor från rätt myndigheter och ett formellt språk är andra taffliga Google-översättningar som knappast lurar någon. Oavsett vilket är de ett problem i tiden som riskerar att ställa till det för oss alla. Med en smula sunt förnuft och en stor gnutta misstänksamhet kan man dock skydda sig och sina tillgångar.

Nätbedrägerier är en forsatt växande brottskategori. De senaste åren har antalet anmälningar om nätbedrägerier mångdubblats och i dagsläget är vart tionde brott ett bedrägeribrott. Bedragarna utger sig för att vara banker, myndigheter eller större företag och försöker på mer eller mindre sofistikerade sätt komma över våra kontouppgifter. Att utge sig för att vara ett annat företag i bluffmejl i syfte att komma över bankuppgifter är ett fenomen som har fått namnet "phishing".

Skärmdump från den egna mejlboxen.
Skärmdump från den egna mejlboxen.

Man kan råka illa ut på en uppsjö av olika sätt och det gäller hela tiden att vara på sin vakt och "ana ugglor i mossen". Ofta utger sig bedragarna för att vara banker, myndigheter eller välkända företag. Mejlen ser oftast väldigt officiella och riktiga ut, vilket gör att de slinker igenom om man inte är vaksam.

Dagarna runt löning ser polisen en ökning av antalet inrapporterade bluff-mejl. Det är ingen slump att bedrägerimönstret ser ut just så eftersom bedragarna är ute efter att länsa våra konton. Nätbedragarna är extra aktiva dagarna före löning och när pengarna kommit in på kontot, för då blir ju fångsten som störst när de vittjar.

Den senaste tiden har många svenskar fått mejl från Skatteverket, Swedbank och Visa. Hundratals, kanske till och med tusentals personer har hört av sig till Polisen om mejlen. I mejlen ombeds mottagaren att klicka på en länk för att där fylla i kontouppgifter och annat som behövs för att Skatteverket/bedragarna ska kunna föra över ett preciserat skatteåterbäringsbelopp alternativt uppdatera bankkontot som annars skulle upphöra inom 24-48 timmar. Om mottagaren klickar på länken kan bedragaren få tillgång till mottagarens hårddisk och på så sätt få tillgång till bankkonton och annat viktigt som finns där.

Skärmdump från den egna mejlboxen.
Skärmdump från den egna mejlboxen.

Hur stort mörkertalet är vid sådana här bedrägeriförsök vet man inte. Om flera hundra personer hört av sig till Skatteverket, banken och/eller Polisen kan man räkna med att det finns flera gånger så många som inte hört av sig utan bara slängt mejlet i soptunnan. Dessutom finns det ett mörkertal bland dem som blir lurade. Många skäms för att ha låtit sig luras och väljer att inte anmäla att de blivit utsatta för ett bedrägeri.

För att minimera risken att råka ut för ett "fullbordat" nätbedrägeri gäller det att vara vaksam och att aldrig lämna ut kort-, konto- eller personuppgifter till någon som man inte är helt 100% säker på vem det är. Banker, myndigheter och företag frågar aldrig efter sådana upplysningar per mejl eller via Facebook, så klicka inte på några länkar eller besvara eventuella mejl som frågar efter dylika uppgifter och ge absolut inte ut några kontouppgifter.

Problemet med bedrägerier är stort och växer så pass mycket att man i januari i år startade ett nationellt bedrägericenter inom Polismyndigheten i Stockholms län. Syftet med bedrägericentret är att samordna kompetensen och resurserna och att arbeta med brottssamordning, förebyggande frågor samt metodutveckling. Målsättningen är att bedrägerierna/brottsligheten minskar och att antalet anmälda brott och dömda brottslingar ökar.