Brandmännens övningar blir verkligare med ungdomarnas hjälp


Karin Sidén 2019-03-26

Gusten Jansson är brandman och övningsledare på Attunda. Här ger han instruktioner till rökdykövningens fyra markörer Elie, Abdi, Nathan och Hussein.
Bild:Karin Sidén
Gusten Jansson är brandman och övningsledare på Attunda. Här ger han instruktioner till rökdykövningens fyra markörer Elie, Abdi, Nathan och Hussein.

Instängd i en becksvart och rökfylld lokal. Frivilligt! Låter det lockande?

Inte det minsta tycker nog de allra flesta.

För några av Fryshusets ungdomar har det däremot varit ett spännande uppdrag den senaste månaden då de har fått vara markörer åt Attundas brandmän som övat kallrökdykning. 

-Att ha markörer med på övningarna ger en helt annan nerv och mer verklighetstrogna övningsscenarion än om vi skulle använda oss av dockor. Markörerna kan skrika, gråta, banka, hosta, vara chockade, rädda, stökiga - allt beroende på vad det är vi ska öva, förklarar Gusten Jansson, som är brandman och en av övningsledarna på brandstationen i Bro. 

-Vi är väldigt glada att några av Fryshusets ungdomar velat samarbeta med oss och hjälpa oss med vår rökdykövning. För oss betyder deras hjälp att vi får bättre övningar och för dem kan nog samarbetet innebära att de får en annan bild av oss i uniform och en insikt i vad det är vi brandmän gör. Utbytet är dubbelt helt enkelt! säger Tomas Wrådhe, distriktschef på Attunda Bro och Attunda Knivsta.



Gusten rökfyller lokalen...
Bild:Karin Sidén
Gusten rökfyller lokalen...

...och tänder elden. Och då inte en riktig eld utan en fiktiv - en digital släckskärm.
Bild:Karin Sidén
...och tänder elden. Och då inte en riktig eld utan en fiktiv - en digital släckskärm.

Den digitala släckskärmens lågor ser  med rökens hjälp plötsligt väldigt mycket mer verklighetstrogen ut! När allt är helt rökfyllt ser man inte ens handen framför sig. 
Bild:Karin Sidén
Den digitala släckskärmens lågor ser  med rökens hjälp plötsligt väldigt mycket mer verklighetstrogen ut! När allt är helt rökfyllt ser man inte ens handen framför sig. 

När brandmännen på Attunda övar (övningarna ingår i arbetsuppgifterna och sker kontinuerligt) har de ibland hjälp av så kallade markörer, frivilliga olycksoffer, vid övningarna. Senaste övningen, kallrökdykning i Televerkets gamla lokaler på Snickarvägen i Gamla Bro, hade de hjälp av ett gäng killar från Fryshuset i Bro. UBRO hade förmånen att få hänga med!

Nathan, Abdi, Elie och Hussein är markörer på den fjärde och sista rökdykövningen och som alltid är det brandmannen Gusten Jansson som är övningsledare och regissör.

Medan Gusten går igenom scenariot med killarna och pekar ut var var och en ska befinna sig, ger instruktioner kring om de ska vara avsvimmade eller hosta och banka, rökfyller han samtidigt lokalerna. Killarna verkar inte vara det minsta bekymrade över den snabbt svikande sikten. Snart nog kan man knappt se konturerna av varandra på några meters avstånd.

Första insatsbilen med styrkeledaren är så gott som alltid först på plats. Styrkeledarens uppgift är att skaffa sig en överblick och delge kollegorna i brandbilarna den så att de har lite mer information än vad själva larmsamtalet kanske gett, och därigenom kan förbereda sig redan på väg till platsen.
Bild:Karin Sidén
Första insatsbilen med styrkeledaren är så gott som alltid först på plats. Styrkeledarens uppgift är att skaffa sig en överblick och delge kollegorna i brandbilarna den så att de har lite mer information än vad själva larmsamtalet kanske gett, och därigenom kan förbereda sig redan på väg till platsen.

Styrkeledare Mattias i gul hjälm ger sista instruktionerna.
Bild:Karin Sidén
Styrkeledare Mattias i gul hjälm ger sista instruktionerna.

-Jag vill ju att det ska vara så verklighetstroget som möjligt så att mina kollegor får en så lärorik övning som möjligt. Medan de är på stationen och har en genomgång fixar jag och markörerna det sista och när vi är redo larmar jag som om jag vore ett vittne. jag berättar att jag har sett från mitt köksfönster att det är rökutveckling i byggnaden och talar om att det brukar vara ungdomsverksamhet i lokalen. Mer än så vet jag ju inte.

Vid det här laget kan man inte ens se handen framför sig och det är dags för Nathan, Abdi, Elie och Hussein att inta sina positioner.

En ligger avsvimmad mellan ett par soffor, en annan ligger i en lite skrubb. Den tredje ligger längst in i lokalen och den fjärde ligger strax innanför dörren och ska vara "hostande och vid medvetande". 

Gusten släcker lampan och stänger dörren. Han "larmar" kollegorna medan jag går ut i friska luften (skönt att andas vanlig luft igen!) och inväntar brandbilarna.

På väg in mot \
Bild:Karin Sidén
På väg in mot "branden". Fortfarande vet de inte hur många som är fast inne i lokalen, bara att det brukar vara ungomar som samlas där.

Värmekamera för att förhoppningsvis \
Bild:Karin Sidén
Värmekamera för att förhoppningsvis "se igenom" röken.

In i dimman!
Bild:Karin Sidén
In i dimman!

Hussein är hittad!
Bild:Karin Sidén
Hussein är hittad!

Bara på't igen. Fler finns där inne.
Bild:Karin Sidén
Bara på't igen. Fler finns där inne.

När första insatsbilen kommer, den lilla brandbilen som körs av styrkeledaren och som så gott som alltid kommer först till ett larm, möter Gusten upp i rollen som inringare. Han visar var man kan komma in och styrkeledare Mattias försöker skaffa sig en överblick över situationen. Hur stor är byggnaden? Är den helt rökfylld? Finns flera in- och utgångar? Går det att se öppna lågor och så vidare.

Mattias återkopplar via radion till kollegorna med så många detaljer som möjligt, men fortfarande vet man inte hur många som finns inne i lokalen. 

Brandbilarna svänger in på Snickarvägen och brandmännen positionerar sig för att utföra sina olika arbetsuppgifter. Var och en har specifika uppdrag beroende på vilken typ av larm det är.

I just det här scenariot, brand i byggnad med kraftig rökutveckling och människor där inne, finns en tydlig rollfördelning. Rökdykledaren och rökdykaren påbörjar sitt arbete (om det bedöms vara säkert nog) medan övriga rullar ut slang för att kunna släcka.

Snabbt hittar man den markör som ligger strax innanför dörren och som kan berätta att de var fyra stycken där inne. Nu vet man hur många man ska söka efter. Under tiden "släcker man elden" i köket och använder värmekamera för att försöka lokalisera övriga offer. 

När alla fyra är hittade gör brandmännen en snabb utvärdering och omgrupperar sig. Markörerna får nya positioner av Gusten och medan han åter igen rökfyller lokalen så att kollegorna kan göra en andra rökdykningsövning går markörerna in i dimman och lägger sig på sina platser.

Utvärdering och eftersnack är viktigt efter övningarna. Kan något förbättras? Hur?
Bild:Karin Sidén
Utvärdering och eftersnack är viktigt efter övningarna. Kan något förbättras? Hur?

Abdi, Nathan, Elie och Hussein.
Bild:Karin Sidén
Abdi, Nathan, Elie och Hussein.