På E.ONs anläggning i Bro blir dina sopor både el och värme
Kanske har du passerat E.ONs anläggning i Bro när du susar fram på E18 och imponerats av byggnadens storlek?!!
Än mer imponerad blir man när man kommer nära! För oj vilken häftig och viktig verksamhet som bedrivs! E.ONs flaggskepp är inte bara en stolthet för företaget och för Sverige, det sätter Upplands-Bro på hållbarhetskartan och är en smått unik anläggning där så gott som 100% av energin som finns i våra sopor återvinns.
UBRO hade förmånen att få hänga med på en rundvandring.
Än mer imponerad blir man när man kommer nära! För oj vilken häftig och viktig verksamhet som bedrivs! E.ONs flaggskepp är inte bara en stolthet för företaget och för Sverige, det sätter Upplands-Bro på hållbarhetskartan och är en smått unik anläggning där så gott som 100% av energin som finns i våra sopor återvinns.
UBRO hade förmånen att få hänga med på en rundvandring.
Sopor av alla de slag kommer till E.ONs kraftvärmeanläggning i Bro för att återvinnas. Hushållssopor och verksamhetssopor, i lastbilslass efter lastbilslass. Sisådär 1 000 ton per dag, för att prata vikt. Och i princip allt kan omvandlas till el och värme!
Anläggningen, som ligger intill E18 i Bro och granne med Ragn-Sells, stod klar för drygt ett år sedan, men på grund av pandemin blev det aldrig någon storstilad invigning. På grund av restriktionerna blev det inte ens något litet firande och det är först nu i november 2021 som man kan börja ta emot utomstående grupper för att visa sin fantastiska anläggning.
Första officiella besöksgruppen bestod förutom av undertecknad även av delar av kommunledningen, däribland näringslivschef Katarina Barter och samhällsbyggnadschef Thomas Lenell, samt kommunens kommunikationsavdelning. Lena Berglund som är E.ONs regionchef och Antonio Abizzo, anläggningsansvarig, guidade oss besökare och förklarade i stora drag hur anläggningen fungerar.
Det avfall som hamnar på kraftvärmeanläggningen är det som blir kvar när allt det återvinningsbara såsom papper, kartong, plast, glas, metaller och farligt avfall sorterats bort av dig och mig och alla andra "skräpproducenter", och som vi och företagen lämnar in på återvinningsstationer och kretsloppscentraler. Det som återstår kan kallas restavfall och det är det som sedan förbränns i kraftvärmeanläggningen och omvandlas till energi (el och värme).
Anläggningen, som ligger intill E18 i Bro och granne med Ragn-Sells, stod klar för drygt ett år sedan, men på grund av pandemin blev det aldrig någon storstilad invigning. På grund av restriktionerna blev det inte ens något litet firande och det är först nu i november 2021 som man kan börja ta emot utomstående grupper för att visa sin fantastiska anläggning.
Första officiella besöksgruppen bestod förutom av undertecknad även av delar av kommunledningen, däribland näringslivschef Katarina Barter och samhällsbyggnadschef Thomas Lenell, samt kommunens kommunikationsavdelning. Lena Berglund som är E.ONs regionchef och Antonio Abizzo, anläggningsansvarig, guidade oss besökare och förklarade i stora drag hur anläggningen fungerar.
Det avfall som hamnar på kraftvärmeanläggningen är det som blir kvar när allt det återvinningsbara såsom papper, kartong, plast, glas, metaller och farligt avfall sorterats bort av dig och mig och alla andra "skräpproducenter", och som vi och företagen lämnar in på återvinningsstationer och kretsloppscentraler. Det som återstår kan kallas restavfall och det är det som sedan förbränns i kraftvärmeanläggningen och omvandlas till energi (el och värme).
-Eftersom både privatpersoner och företag är mer eller mindre noggranna när de sorterar sitt avfall kommer det så klart med en del som egentligen borde ha hamnat någon annan stans i kretsloppet. Därför brukar vi säga att vår anläggning fungerar på samma sätt som kroppens njurar och lever. Det som till slut har passerat igenom anläggningen och kommer ut genom skorstenen i form av vit rök är i princip vattenånga och koldioxid. Tungmetaller, dioxiner och andra giftiga gaser fastnar i våra filter ("njurarna" och "levern"), berättar Lena och Antonio fyller i:
-Om man skulle ha två glasburkar, där man har den ena i vägkanten på E18 när man skruvar på locket, och den andra har man uppe vid skorstensmynningen här hos oss - och sedan analyserar innehållet i respektive burk... då skulle den luft som finns i burk nummer två vara säkert hundra gånger renare. Koldioxiden är ju ett problem förstås, men i sig är den inte giftig. Här och nu är koldioxid ofarligt om man jämför med många av de andra gaserna vi inte släpper ut. Däremot ur ett globalt perspektiv, och långsiktigt, är den absolut inte bra, eftersom den påverkar jordens uppvärmning. Därför pågår intensiv forskning kring hur man kan samla in och lagra även den typen av utsläpp.
Antonio fortsätter:
-Vi köper utsläppsrätter för att kompensera för den koldioxid vi släpper ut och där är Sverige ganska ensamma om att kräva det av vår typ av verksamhet. Tittar vi på övriga Europa är det bara Litauen som också ställer det kravet på sina kraftvärmeanläggningar.
-Den här anläggningen har satt Upplands-Bro på hållbarhetskartan och är smått unik. Men det är inte bara själva anläggningen som är så fantastisk. Läget, här i Bro, är verkligen en stor vinst som starkt bidrar till allt det positiva vi kan åstadkomma. Att vi är grannar med Ragn-Sells till exempel skapar viktiga synergieffekter då vi slipper många transporter, säger Lena och förklarar:
-Om man skulle ha två glasburkar, där man har den ena i vägkanten på E18 när man skruvar på locket, och den andra har man uppe vid skorstensmynningen här hos oss - och sedan analyserar innehållet i respektive burk... då skulle den luft som finns i burk nummer två vara säkert hundra gånger renare. Koldioxiden är ju ett problem förstås, men i sig är den inte giftig. Här och nu är koldioxid ofarligt om man jämför med många av de andra gaserna vi inte släpper ut. Däremot ur ett globalt perspektiv, och långsiktigt, är den absolut inte bra, eftersom den påverkar jordens uppvärmning. Därför pågår intensiv forskning kring hur man kan samla in och lagra även den typen av utsläpp.
Antonio fortsätter:
-Vi köper utsläppsrätter för att kompensera för den koldioxid vi släpper ut och där är Sverige ganska ensamma om att kräva det av vår typ av verksamhet. Tittar vi på övriga Europa är det bara Litauen som också ställer det kravet på sina kraftvärmeanläggningar.
-Den här anläggningen har satt Upplands-Bro på hållbarhetskartan och är smått unik. Men det är inte bara själva anläggningen som är så fantastisk. Läget, här i Bro, är verkligen en stor vinst som starkt bidrar till allt det positiva vi kan åstadkomma. Att vi är grannar med Ragn-Sells till exempel skapar viktiga synergieffekter då vi slipper många transporter, säger Lena och förklarar:
-Hit till vår kraftvärmeanläggning kommer hushållssopor och verksamhetssopor och när vi "hämtat ur" all energi återstår bara en - i jämförelse - liten mängd restprodukter, askor, som vi transporterar via ledningar direkt till Högbytorp där de utvinner det sista ur askan innan det läggs på deponi. Nu när St1 har tagit över biogasanläggningen har vi ytterligare en stark samarbetspartner och på sikt hoppas vi att fler etablerar sig. Närheten till E18 är så klart även det positivt.
Det avfall som kommer till anläggningen är sådant som av olika anledningar ej har återvunnits. Generellt är vi i Sverige bra på att ta hand om vårt avfall då 49 % av avfallet återvinns eller komposteras, 1% hamnar på deponi och resterande 50% omvandlas till energi. Jämför vi med Eu-länderna i snitt, där 25% deponeras, 27% blir till energi och resterande återvinns/komposteras så är vi kan vi känna oss stolta. (I EU-botten ligger sorgebarnet Malta som lägger 92% av sina sopor på deponi och återvinner 8%...)
-Det är en mycket stor del av energin i avfallet som vi kan utvinna. Om inte 100% så är det väldigt nära. Energin blir till el och värme och kommer många hushåll och verksamheter till godo. De senaste åren har vi, som väl alla Upplands-Bro-bor och Järfälla-bor noterat, byggt ut fjärrvärmeledningarna genom våra två kommuner.
Totalt rör det sig om nästan 25 kilometer ledning som dels möjliggjort att vi kunnat fasa ut äldre fjärrvärmeanläggningar såsom den i Bro centrum och den i Tibble och dels att vi kan binda samman fjärrvärmenäten.
Kvar inne i anläggningen, när elen och värmen pumpats vidare, finns de restprodukter som blivit över. Resterna är i form av bottenaska och flygaska, och dessa tas om hand på Ragn-Sells anläggning "vägg-i-vägg". Där utvinner man metaller och ädelmetaller och tar om hand det man ej vill få ut i naturen igen. Dessa restprodukternas restprodukter är fullständigt strippade på allt av "värde" och har i det här skedet liksom fallit ur kretsloppet och landar då på slutstationen: Högbytorps deponi.
Medan vi vandrar runt på anläggningen och får berättat för oss hur processen från skräp till energi går till är det slående hur komplex - men ändå självklar - återvinningscykeln, eller kretsloppet, är. Och för egen del känner jag mig malligt stolt över att det är just här, i "min" kommun som E.on valt att investera 2,6 miljarder i en anläggning som kommer att bidra starkt till en hållbar framtid!
Medan vi vandrar runt på anläggningen och får berättat för oss hur processen från skräp till energi går till är det slående hur komplex - men ändå självklar - återvinningscykeln, eller kretsloppet, är. Och för egen del känner jag mig malligt stolt över att det är just här, i "min" kommun som E.on valt att investera 2,6 miljarder i en anläggning som kommer att bidra starkt till en hållbar framtid!
I Upplands-Bro slänger vi i snitt 398kg hushållssopor varje år per invånare (vilket för övrigt är något vi kan vara lite småmalliga över för det ligger klart under rikssnittet som är 468kg/person och år). Det skräp som vi "producerar" och som hamnar här på kraftvärmeanläggningen i Bro omvandlas till energi, och i princip inget går till spillo.