Avslutsbanner
Avslutsbanner topp 2
Förstasidan Fredagen den 29 mars 2024 - klockan 10:29 Tipsa redaktionen
Sök     Publicerade    Arkiv        Sökhjälp
« Föreg. Nästa »

Tipsa en vän om denna artikel:
Till:
Från:

Villalivet kräver bil
Krönika


Lena Malmsten Bäverstam 2013-05-24


När vi blev med hus för dryga tio år sedan levde vi i tron och förhoppningen att vi skulle kunna fortsätta leva miljövänligt utan bil. Vi flyttade hit till Upplands-Bro från Stockholms innerstad där vi haft allt vi behövde på gång- eller bussavstånd. Och vi valde bostadsort mycket med tanke på att det mesta vi behöver finns här runt hörnet. Affärer, lättare sjukvård, dagis och skola, tåget till jobb och innerstad, Mälaren med båtliv och badbrygga.

Till en början gick det också bra att leva här utan bil. Vi promenerade till dagis med första barnet, åkte tåg till jobbet och handlade i vårt lokala centrum på gångavstånd. Men med trädgård följer trädgårdsavfall och till en början försökte vi verkligen kompostera allt. Jag minns hur en granne på andra sidan häcken raljerande sa ”här jobbas det ser jag”, när jag med stor iver handklippte fruktträdens avklippta grenar direkt ner i komposten. Snart var första lådan full. Då la jag i nästa. Redan första sommaren fick vi utöka med en tredje kompostlåda. Och trots att jag verkligen ansträngde mig för att klippa smått är det först nu tio år senare som innehållet i kompostlådorna börjar likna näringsrik jord.

I köket sorterade vi avfall så som vi varit vana att göra i stan. Kartonger, tidningar, glasburkar, plastförpackningar och metallförpackningar hamnade i egna påsar. Och ställdes i garaget. För vad göra med dem när vi var utan bil? Vi som varit vana att springa tvärs över gatan behövde nu lassa skottkärran full och släpa oss till närmaste återvinningsstation. Det gick, men inte mer än så. Större grejer ska ju till den större kretsloppscentralen och det var ju lite värre. Det gick inte direkt att ta SL-bussen dit med avfallet på släp.

Promenaden till dagis var knappt någon omväg när vi ändå skulle ta oss till tåget, vilket kändes väldigt lyxigt. Men glädjen över det grumsades snart. Vår flicka hann bara gå en termin på centrumförskolan innan den stängdes och alla barn flyttades till en ny fin förskola strategiskt placerad i ingenting mittemellan två kommundelar. Promenaden förlängdes med en kvart i vardera riktning, vilket alltså innebar att dottern fick utöka förskoletiden med 45 minuter om dagen för att pusslet skulle gå ihop. Några år senare återöppnades den tidigare nerlagda centrumförskolan och andra barn fick börja där.

Vi kröp till korset och erkände. Villalivet kräver bil. Men bara en faktiskt. Vi tillhör i dag den minoritet av villaägarna som bara har en bil per hushåll. Och lite stolt kan jag vara över det.


Lena Malmsten-Bäverstam, Ordblick


Tipsa en vn Skriv ut



Kalender

Det finns inga kommande händelser i kalendern.
avståndsannons

Läkare utan gränser 18 pluggannons

Sjöräddningen

Röda Korset Ukraina mars 2022

Barncancerfonden pluggannons

UBROs egen

Röda Korset Medmänniska

Facebook

Rädda Barnen

Toppbanner UBRO

UNHCR artikelannons människor i nöd mars 22

UBRO Panorama gif-fil

Håll Sverige rent artikelannons jan 23

Suicide Zero

Avslutsbanner topp
UBRO
Ansvarig utgivare:   Karin Sidén
Webmaster:   Karin Sidén
Tipsa redaktionen