Det är nu tretton år sedan
Kvinnojouren Anna startades i Upplands-Bro och sedan dess har mycket hänt. Föreningen utvecklas, erfarenhetsbanken fylls på och nya människoöden lappas och lagas.
Under årens lopp har nya jourkvinnor tillkommit medan andra tackat för sig. Föreningen är inne i en generationsväxling med många nya, både i styrelsen och bland stödpersonerna och även om kärnverksamheten är vad den alltid har varit så sker också en viss utveckling. Bland annat kommer man att på olika sätt försöka synas mer för att medvetandegöra omgivningen om sin existens och om den viktiga funktion man fyller. UBRO har träffat Sandra Larsson som är en av flera nya styrelsemedlemmar i Kvinnojouren Anna.
-Det blir ju lite dubbelt det där, eftersom vi absolut inte vill synas på ett sådant sätt att vi röjer våra lägenheter eller lockar till oss några av de män våra kvinnor faktiskt flytt från. Däremot inser vi att vi måste nå ut med vad vår verksamhet står för och varför vi inte tar emot kvinnor från Upplands-Bro. Det finns många som undrar varför man ska stötta oss om vi nu bara hjälper "utomsocknes", men det är ju så det måste vara, säger Sandra.
Kvinnor som bor i någon av Kvinnojouren Annas jourlägenheter i Upplands-Bro kan helt enkelt inte komma härifrån berättar Sandra. Det är oerhört viktigt att en jourlägenhet inte blir ett fängelse för kvinnan och de eventuella barnen. För att kunna gå till en lekpark, gå till affären för att handla eller gå på en promenad utan att vara konstant rädd för att stöta ihop med någon som vet vem man är och då riskera att röjas för sin plågoande placeras kvinnorna i jourlägenheter på annan ort. Kvinnojourer som är knutna till
Unizon (Unizon är en riksorganisation för kvinno- och tjejjourer i Sverige) och
ROKS (RiksOrganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) finns i stort sett i hela landet och hjälper varandra. Kvinnojouren Anna är knuten till Unizon.
Kvinnojouren Anna är en ideell förening som drivs av eldsjälar och vars syfte enkom är att stå på de svagas sida. När UBRO för drygt tre år sedan träffade grundaren Yvonne och hennes kollega Kirsti hade de mycket att berätta. Mörka, tunga berättelser om kvinnors och barns fruktansvärda livsöden, skräckhistorier som det inte ens går att ta in att det har hänt på riktigt, brottstycken ur rättsfall de upplevt under årens lopp som inte ens läskigaste Hollywoodfilmerna kan bräcka. Och ändå gick jag därifrån nästan två timmar senare med en varm känsla inombords... Den värme, styrka och medmänsklighet Yvonne och Kirsti förmedlade och de livsöden de också skildrade där det ordnat sig ingav mig en känsla av att ingenting är omöjligt.
Alla som arbetar på jouren har tystnadsplikt, vilket är det bäst att klargöra om någon skulle fundera på det. Ingenting av det de berättar går att härleda till någon specifik person och inte heller till något som inträffat här i Upplands-Bro. Inte för att inget liknande sker här, utan för att de vill skydda alla kvinnor de på något vis varit i kontakt med.
Föreningen firade 10-årsjubileum 2013 och hur det kom sig att det blev just namnet Kvinnojouren Anna har en alldeles egen historia.
På kvällen den 11 september 2003 hade jouren ett medlemsmöte. Beskedet att Sveriges Utrikesminister Anna Lindh hade avlidit hade kommit samma morgon. På mötets dagordning stod bland annat att döpa Kvinnojouren. Vem som spontant föreslog Kvinnojouren Anna för att hedra en fantastisk kvinna som fallit offer för en våldshandling är sedan länge bortglömt men namnvalet lever än, precis som minnet av Anna Lindh.
Kvinnojouren har anställda som arbetar på kontorstid med att stötta utsatta kvinnor och deras barn. På kvällar och helger däremot arbetar jourkvinnor ideellt med att stötta de kvinnor och barn som bor i någon av jourlägenheterna.
Numera har Kvinnojouren Anna flera jourbostäder på olika adresser i kommunen. Där umgås jourkvinnorna med de boende, lagar mat och bakar tillsammans, leker med barnen och försöker skratta mycket. Behöver man prata av sig med någon, gråta ut mot en tröstande axel eller få en välbehövlig stärkande kram finns jourkvinnorna där. Det andra, tunga och skrämmande, försöker de hålla kvar i samtalsrummet/kontoret/möteslokalen. Alla eventuella möten med polisen, socialen, och terapeuter sköts där i så stor utsträckning det bara går. Det gör man eftersom man eftersträvar att jourbostaden ska få vara en positiv plats och ett tryggt hem under boendetiden.
-Vi behöver bli fler. Fler medlemmar och fler jourkvinnor! Som medlem gör man egentligen inte något mer än att man betalar sin medlemsavgift - om man inte själv vill. Vill man bli jourkvinna är man hjärtans välkommen också. Vi har utbildningar som startar till hösten som det går utmärkt att anmäla sig till.
Kvinnojouren Anna är en ideell förening som gärna tar emot gåvor av olika slag. Ett medlemskap i föreningen kostar 100kr per år. OBS! Både kvinnor och män kan vara medlemmar, medan det enbart är kvinnor som kan bli jourkvinnor. På
hemsidan står det mer om detta.
Den som
kontaktar kvinnojouren Anna får vara anonym om den vill.
