2016 i backspegeln - Lärorik tur med traktor 

På onsdagseftermiddagen svängde lantbrukaren Lars Otto Thorin in sin traktor med höskrindan på släp på Furuhällsplan i Kungsängens centrum för att göra en variant på sin uppskattade och mycket lärorika utflyktsdag för skolbarn han under många år arrangerade i ett samarbete med LRF. (Se länk) Den här gången var det lite annorlunda, för istället för skolbarn var det lokalpolitiker, lantbrukskollegor och LRF-toppar som skulle åka med i höskrindan. 

Turen gick som alltid ut på Lennartsnäshalvön i Kungsängen, där Lars Otto Thorin är en av dem som sedan många år driver familjegården Skälby, ett av flera aktiva lantbruk på halvön. Precis som när skolbarnen åker med blev första stoppet vid en åker, strax söder om järnvägen. Där fick deltagarna vet mer om bland annat vetesådd, konstgödning och pannkakor. Att åkermarken i Mälardalen är bland den mest bördiga i Sverige och världen var en intressant lärdom deltagarna fick med sig.

-Här på Lennartsnäshalvön har vi perfekta förutsättningar. Bra jord eftersom det är gammal sjöbotten, bra klimat där det inte är för varmt på sommaren, inte för kallt på vintern och oftast lagom med nederbörd. Regn vill vi ju ha, men inte för mycket för då växer till exempel vetets rötter alldeles för grunt. Vetet behöver rota sig ordentligt, ner på ungefär en meters djup, men regnar det mycket under tillväxtperioden så stannar rötterna uppe vid ytan eftersom de får allt vatten de behöver där - och blir det sedan torrt så torkar och vissnar skörden snabbare, förklarar Lars Otto.

Tillsammans med Clas af Ugglas som driver Frölunda Gård ute på Lennartsnäs, berättade Lars Otto sedan om precisionen i dagens konventionella jordbruk där man på kilot när kan bestämma hur mycket gödning som ska ut på varje åkerlapp.

-Det som kallas konventionellt jordbruk, där man använder konstgödning, är resurssnålt. Vi vet idag att man inte har någon glädje av att lägga ut mer gödning än grödorna kan ta upp och därför finns det ingen anledning heller att övergöda. Allt vi lägger ut går helt enkelt åt - och vi vill ju rent krasst heller inte betala mer än nödvändigt för gödning så det finns ingen som helst anledning att gödsla mer än med den mängd som verkligen gör nytta. Idag kan vi med teknikens hjälp se var på en åkerlapp det kanske behövs lite extra och var det behövs lite mindre och vi kan programmera in doseringen så att det blir perfekt för varje område, säger Clas af Ugglas. 

Nästa stopp gjordes i en kohage nära gården Öråker. Omgivna av en flock kor och kalvar fortsatte lärostunden. LRFs representanter och nötbönderna Jan-Erik Tärnström (Öråker gård) och Johan Brez (Sundby gård) berättade om djurhantering och vikten av att vi har inhemsk djurhållning eftersom betesdjur såsom kor och får behövs för att hålla landskapet öppet.

Att mjölkbönder är en utdöende art i Sverige är ett stort problem som på sikt kommer att ge oönskade konsekvenser. Ulf Lundells vackra "Jag trivs bäst i öppna landskap" beskriver på pricken hur de allra flesta av oss vill att landskapsbilden i Sverige ska se ut, men utan betande kor och får kommer det snart att vara ett minne blott. Risiga snår och sly växer snabbt upp samtidigt som den inhemska köttproduktionen också går ner. Har vi inte mjölkkor får vi heller inga kalvar med resultatet att den inhemska nötköttsproduktionen sjunker.

-Man pratar mycket om att köttkonsumtionen måste minska i världen och i Sverige, men där tycker vi att man är lite snett ute. Ja, den totala köttkonsumtionen kanske behöver minska, men vi tycker ju att man ska fortsätta äta det svenska köttet och i stället minska ner på importerat kött, säger Carl Aschan, regionchef på LRF Mälardalen. Han fortsätter:

-Djurhållningen här i Sverige är absolut världsklass. Vi har oerhört strikta bestämmelser och lantbrukarna är väldigt miljömedvetna och arbetar för hållbarhet så även om man inte köper ekologiskt svenskt kött kan man vara så gott som säker på att det är bra kött som producerats på ett hållbart sätt. Men man måste titta på helheten när det gäller köttproduktion och då ingår också transporter. Köper man ekologisk kyckling från Thailand eller ekologisk biff från Brasilien så tycker ju vi att man är lite snett ute. Då är det mycket bättre att köpa konventionellt svenskt kött där transporterna hållits korta - både om man tänker på miljön och på landskapet. Vi behöver djurhållningen, så enkelt är det.

Sista stoppet på turen gjordes vid Öråker gård där det var dags att titta på jordbruksmaskiner, prata om logistik och teknik, samt svårigheterna som lantbrukarna stöter på i närsamhället när nya farthinder byggs längs kommunens vägar.

Att driva jordbruk är en utmaning. Hårt kroppsarbete, ovissa förutsättningar (med opålitliga Väder och Vind som arbetspartners), små inkomster och stora utgifter - för att nämna några av de utmaningar jordbrukarna ställs inför. Ibland ökar antalet utmaningar på grund av beslut som fattas av politiker och/eller tjänstemän på hemorten, lekmän som (kanske) saknar insikt i konsekvenserna av dessa beslut. Ett av syftena med onsdagens traktortur var just att belysa svårigheterna med att transportera gigantiska maskiner på smala vägar.

När Granhammarsvägen byggdes om för ett flertal år sedan var Lars Otto Thorin en av dem som drabbades.

-Vid den tiden brukade jag även mark uppe i Brunna, vid Örnäs, men när vägen byggdes om kom jag inte längre fram med mina maskiner. Jag kunde helt enkelt inte fortsätta längre och det var inget val jag gjorde själv, utan det var konsekvenserna av ett beslut tjänstemän på kommunen fattade.

-De här maskinerna vi har här nere kan inte lämna halvön längre, säger Clas af Ugglas och fortsätter:

-Skulle vi ta oss förbi OK-rondellen så är det stopp antingen vid Sylta eller vid stallet/infarten till Coops lager i Bro om vi skulle försöka ta oss till Bro. Åker vi åt andra hållet, mot Kungsängen och Stäket, tar vi oss inte förbi centrumrondellen och skulle vi försöka ta oss mot Brunna tar det stopp antingen redan vid Tibble Gård eller vid farthindren vid Tibble. Det är ju inte bara vi som har problem heller, bussar och Räddningstjänst har också problem vid den här sortens trafikinsatser och vi skulle önska att man alltid tar med oss i ett tidigt planeringsskede. Kanske att man också kan tänka på att farthinder kan byggas på andra sätt än med smala chikaner. Hastigheten sänks, men vi med fordon som har större bredd mellan hjulen, som bussar, brandbilar och lantbruksfordon, kan fortfarande köra förbi.

-Vi ändrade ju rondellen vid Kungsängens IP/Norrboda i efterhand så att den skulle kunna gå att gena över efter att vi fick in synpunkter, men naturligtvis är det önskvärt att ha er med som remissinstans i ett tidigt skede. Det ska vi absolut ta med oss tillbaka till kommunhuset, konstaterar Jan Stefansson (KD).

Eftermiddagen rundades av med att Clas af Ugglas visade ett av de tekniska hjälpmedel man kan använda för att odla hållbart och resurssnålt.

Med hjälp av satellitbilder kan lantbrukaren se hur mycket klorofyll grödorna producerar och utifrån de mätvärdena sedan dosera gödningen. Man kan också se om det är något skadedjursangrepp någonstans och göra punkinsatser med bekämpningsmedel bara där det behövs. Både ekonomiskt och miljömässigt viktigt, och ett stort utvecklingskliv. Det moderna lantbruket är högteknologiskt och genomsyras av hållbarhet, resurstänk och framtidsfokus.