UBRO Panorama gif-fil
Toppbanner UBRO
Förstasidan Söndagen den 21 juli 2019 - klockan 08:41 Tipsa redaktionen
Sök     Publicerade    Arkiv        Sökhjälp
« Föreg. Nästa »

FRG Upplands-Bro är en viktig resurs för Brandkåren Attunda - ska bistå vid skogsbränder och andra större händelser


Karin Sidén 2019-05-07

Varje kommun har sin egen \
Bild:Karin Sidén
Varje kommun har sin egen "nyckel" för att öppna brandposterna. Här får FRGmedlemmarna se hur man sätter upp en brandpost och skarvar brandslangarna. Distriktchef Tomas Wrådhe och deltidsbrandmannen Tommy Sidén förevisar.

Brandkåren Attunda och Sveriges övriga brandkårer rustar för framtida skogs- och markbränder genom att utbilda brandvärn, en nygammal företeelse som nu återuppstår efter många år i malpåse. Här i Upplands-Bro har Brandkåren Attunda valt att samarbeta med FRG, Frivilliga ResursGruppen, som en extra resurser vid större händelser.

I lördags fick 14 medlemmar ur FRG en grundutbildning om skogsbränder, bekämpning och säkerhetsrisker, för att kunna bista Brandkåren Attunda här i Upplands-Bro, i händelse av en större insats.


-Här i Upplands-Bro har vi en av landets bästa FRG-grupper. De är engagerade, intresserade och i blandad ålder vilket gör att de är en utmärkt resurs man ska ta tillvara på! För mig var är självklart att fortsätta det samarbete vi redan påbörjat här i kommunen! Varför "uppfinna" en ny grupp frivilliga när vi redan har något vi vet fungerar?!  säger Tomas Wrådhe, distriktschef på Attunda, i Upplands-Bro och Knivsta.

Under våren har Brandkåren Attunda börjat bygga upp brandvärn av frivilliga i sin organisation. Syftet med brandvärnen är att förstärka resurserna vid höjd beredskap, till exempel vid skogsbränder likt dem som härjade runt om i landet förra sommaren eller andra större händelser som pågår under längre tid. 

-Ett brandvärn ersätter på inget vis våra brandmän. Däremot kommer det att vara en fin tillgång och en förstärkning när - för det är frågan om NÄR, inte OM - vi drabbas av en större skogsbrand nästa gång. Brandvärnet blir ett komplement och en viktig resurs att tillgå, som bygger på frivillighet, berättar Tomas Wrådhe, distriktschef på Brandkåren Attunda. Han berättar att Attunda än så länge bygger upp ett brandvärn i Märsta som är tänkt att användas i förbundets alla medlemskommuner men att han ser en poäng i att också ha en lokal resursgrupp.

Mycket att tänka på när man ska vara del av ett brandvärn! Deltidsbrandmannen Tommy Sidén håller i utbildningen för FRGs frivilliga som ska bilda basen i Upplands-Bro kommuns brandvärn.
Bild:Karin Sidén
Mycket att tänka på när man ska vara del av ett brandvärn! Deltidsbrandmannen Tommy Sidén håller i utbildningen för FRGs frivilliga som ska bilda basen i Upplands-Bro kommuns brandvärn.

Han har därför valt att vända sig till FRG, Frivilliga Resursgruppen, för att ta hjälp av en redan befintlig och kunnig grupp med frivilliga.

-Här i Upplands-Bro har vi en av landets bästa FRG-grupper. De är engagerade, intresserade och i blandad ålder vilket gör att de utgör en utmärkt resurs. Vi har samarbetat förut och haft mindre utbildningstillfällen tillsammans så för mig var det självklart att kontakta dem när det började pratas om frivilliga extra resurser, förklarar han och fortsätter:

-I en del kommuner är FRGmedlemmarna (något) mer åldersrika än de är här i Upplands-Bro och då är det så klart inte realistiskt att använda sig av dem som resurs vid till exempel en skogsbrand eftersom de insatserna ju ändå kräver god fysik. Nu är det inte tänkt att FRG eller förbundets brandvärnsmedlemmar ska ersätta oss brandmän och därmed göra det tyngsta, mest utsatta släckningsarbetet, men slangdragning och eftersläckning kan absolut bli aktuellt och då är det ju viktigt att kroppen håller för det!

Men alla arbetsuppgifter under en skogsbrandsinsats handlar ju inte bara om att klättra över stock och sten med hundratals meter brandslang, det finns annat brandmännen behöver hjälp med också! Tomas förklarar att det vid större insatser, som till exempel Salabranden för några år sedan och förra sommarens många bränder, finns många, många arbetsuppgifter för frivilliga att bemanna som också är viktiga men som inte kräver samma fysiska umbäranden som direkt släckningsarbete utgör: till exempel sjukvårdskunskaper för enklare omplåstring, körkortsbehörigheter för transporter, praktiskt handlag och finurlighet för att fixa problem som uppstår, språkkunskaper eller rätt och slätt att bemanna kantinerna så att de som är ute i terrängen kan få mat och dryck.

Danne Carlsson som är ansvarig för FRG i kommunen tillsammans med Peter Asmund och Mathias Johansson berättar:

-FRG är just vad namnet skvallrar om: en frivillig resursgrupp som här i Upplands-Bro är väldigt väletablerad och stark. Vi bistår kommunen vid större händelser och har bland annat varit involverade i det stora flyktingmottagandet hösten-vintern 2015 och vi har också hjälpt till vid andra större händelser. En av FRGs huvuduppgifter är att organisera frivilliga som strömmar till vid en kris/större händelse.

Danne fortsätter:

-Om en större skogsbrand skulle drabba vår kommun och om man då som privatperson vill vara behjälplig är det oss man kontaktar. För att det inte ska bli fullständigt kaos behöver alla eventuella volontärinsatser ha en grundstruktur och organisation och där kan vi göra en viktig insats för att avlasta räddningspersonalen och räddningsledningen.

Peter Asmund berättar att FRG som resurs kan få vara med om väldigt varierade uppdrag. I slutet av maj förra året till exempel blev FRG inkallade att bistå brandmännen på brandstationen i Bro där det var inbjudet till det årliga Öppet Hus samtidigt som det var extremt hög brandrisk i skog och mark. För att inte riskera att brandmännen skulle behöva lämna brandstationen obemannad mitt under pågående festligheter ställde FRG med kort varsel upp med en grupp frivilliga. 

-Bara några minuter innan Öppet Hus skulle starta, under tiden de första barnfamiljerna började anlända, gick larmet. Markbrand vid Kevans stugby i Håbo-Tibble. Så det var ju en himla tur att vi var där! När Öppet Hus-dagen var över och vi sagt hej då till de sista besökarna var brandmännen fortfarande borta vid Kevan och släckte!

-Dagen efter var det dags igen för ett nytt uppdrag. Då var det istället kommunen som behövde bärhjälp på grund av strömavbrott. Kommunens säkerhetschef kontaktar oss och meddelar att det är ett större strömavbrott som gör att hissarna på äldreboendet i Kungsängens centrum inte fungerar. Flera boende måste flyttas till andra äldreboenden i kommunen som har reservkraft och måste bäras nerför flera trappor - där det dessutom är alldeles svart eftersom det inte finns någon reservbelysning. FRG bistår vid evakueringen.

När FRGare och andra frivilliga bistår vid större insatser behöver de vissa grundkunskaper för att vara just en resurs och inte riskera att bli en belastning. Vid lördagens utbildning på brandstationen i Bro var det brandbekämpning och säkerhet som stod på agendan och deltagarna fick även en övergripande genomgång kring vilka uppgifter de som frivilliga resurser kan komma att användas till vid en eventuell större skogsbrand. Säkerhet och säkerhetsrisker är i särklass den mest grundläggande kunskapen, något som var tydligt under dagen. 

-Det absolut viktigaste ni måste komma ihåg när ni är ute på eventuellt uppdrag är att aldrig någonsin ta egna initiativ. Du ska helt enkelt lyda order och bara göra det som du blivit tillsagd, annars kan du utsätta dig själv eller andra för fara, förklarar brandmannen Tommy Sidén som tillsammans med Tomas Wrådhe håller i utbildningen för gruppen. Han förtydligar:

Faror, både direkta och indirekta, som man utsätts för vid en skogsbrand. 
Bild:Karin Sidén
Faror, både direkta och indirekta, som man utsätts för vid en skogsbrand. 

-Om någon drar iväg på eget bevåg i ett brandområde innebär det en stor säkerhetsrisk, inte bara för den personen, utan också för andra. Då tvingas vi brandmän kanske ägna oss åt att leta efter dig i stället för att släcka elden med dyrköpta konsekvenser som resultat. 

-När vi är på ett släckningsarbete, oavsett om det är i skogen eller i en byggnad, måste vi veta var alla är. Vi måste ha koll på var var och en befinner sig så att vi kan undsätta oss själva och varandra om elden plötsligt byter riktning eller ökar i intensitet. Så inga egna initiativ! OK?

Gruppen nickar jakande åt den tydliga instruktionen och Tommy börjar i stället gå igenom de direkta och indirekta säkerhetsrisker man måste vara medveten om när man rör sig i ett skogsbrandsområde.

Några är rätt lättuträknade även för den som inte är utbildad brandman: såsom värmepåverkan, elden och brandröken. Men det finns risker som man som lekman kanske inte tänker på, som att elledningar utgör en fara eftersom de blir längre av värmen och därför kan komma att hänga ner farligt nära marken eller att träden i ett skogsbrandshärjat område står och balanserar likt ett stearinljus utan ljusstake eftersom rötterna är avbrända.

Tommy förklarar:

-Om ett träd faller i skogen så hörs ett rejält brak när rötterna knäcks. Det går helt enkelt inte att missa att något är på gång. Men om ett träd faller där det har brunnit hörs ingenting förrän det slår i backen. Det finns ofta inga eller få rötter kvar som kan knäckas, för de har redan brunnit av. Träden står därför ostadigt och kan lätt falla. Man måste vara uppmärksam och se sig omkring så att man inte hamnar under.

-En annan fara man kanske inte tänker på är att elden kan sprida sig under marken långa sträckor och plötsligt dyka upp flera meter bort. Rötterna agerar dolda eldspridare kan man säga. Ovan jord kan plötsliga vindbyar orsaka gnistregn som också de är eldspridare. Gnistregnen gör så att elden liksom hoppar fram många meter åt gången. Därför ska man alltid hålla koll på väder och vind och topografin, som även den kan påverka vindriktningen. 

Efter ett par timmars faktaspäckad gnuggning i skolbänken var det dags för adepterna att ge sig på brandslangarna, sprutmunstyckena och "kyrkorna" för att bekanta sig med utrustningen. Brandslangarna väger sina modiga kilon och när de väl är vattenfyllda är de direkt astunga och inget man flyttar på i brådrasket. Det gäller med andra ord att ha en plan för hur man vill ha slangen utlagd innan vattnet slås på i kopplingarna.

Att stå och släcka en skogs- eller markbrand kan handla om många timmars hårt fysikt arbete och då gäller det att hålla i slangen så "ergonomiskt rätt som möjligt" så att musklerna orkar med. Tomas och visar även på skillnader i hur man håller när man aktivt släcker jämfört med när man går och eftersläcker. Därefter får alla möjlighet att själva känna på hur det är att gå och "släcka" ett tag. Det är en väldig skillnad i kraft mot att gå med trädgårdsslangen på maxsprut vilket så klart är bra att ha fått känsla för i lugn och ro så att det inte kommer som en överraskning när det väl gäller.

Som kommuninvånare och med en brandman i familjen känns det mycket bra att veta att det finns medmänniskor, eldsjälar, som frivilligt ställer upp och hjälper till, bistår med de resurser de har, så att brandmännen kan fokusera på det de är utbildade för. Med de senaste årens många skogsbränder och larmrapporter om att de kommer bli allt fler framöver så är det som tidigare påpekats i artikeln mer en fråga om när och inte om FRG kommer att bli inkallade som resurs för att bistå brandmännen. Tack för ert engagemang!



Tomas Wrådhe och Tommy Sidén visar hur man kopplar upp sig på en brandpost och förklarar att varje kommun har sin egen \
Bild:Karin Sidén
Tomas Wrådhe och Tommy Sidén visar hur man kopplar upp sig på en brandpost och förklarar att varje kommun har sin egen "nyckel" för att öppna förseglingen som finns på brandposterna.

Tomas öppnar brandposten.
Bild:Karin Sidén
Tomas öppnar brandposten.

Bild:Karin Sidén

Hur man rullar ut slang, kopplar ihop slangarna med \
Bild:Karin Sidén
Hur man rullar ut slang, kopplar ihop slangarna med "kyrkor" (förgreningar) och hur olika munstycken används beroende på vilken typ av eld det är man bekämpar är några av de saker som FRGs brandvärnsmedlemmar fick lära sig.

Bild:Karin Sidén

Tomas visar hur man går när man eftersläcker.
Bild:Karin Sidén
Tomas visar hur man går när man eftersläcker.

Strålen är mycket stark och slår snabbt sönder underlaget när den riktas mot marken. Inget att vattna blomrabatten med, det är ett som är säkert!
Bild:Karin Sidén
Strålen är mycket stark och slår snabbt sönder underlaget när den riktas mot marken. Inget att vattna blomrabatten med, det är ett som är säkert!

Bild:Karin Sidén

Låter det spännande med FRG och att vara en frivillig resurs? Här nedan finns några tidigare UBRO-artiklar om FRG och deras verksamhet. Via deras egen hemsida (klicka här för länk) finns kontaktuppgifter. Självklart har de en egen FaceBooksida också!


Artikel från UBRO-arkivet om en samövning med FRG och brandkåren Attunda
.

Artikel från UBRO-arkivet om FRG.

Artikel från UBRO-arkivet om när FRG Upplands-Bro var i Almedalen och berättade om sin verksamhet.

Tipsa en vän     Skriv ut



Kalender

Söndag 21/7
ÖPPEN TRÄDGÅRD
ÖPPEN TRÄDGÅRD
Tisdag 23/7
Sommarkafé på Hembygdsgården i Kungsängen
Tisdag 30/7
Sommarkafé på Hembygdsgården i Kungsängen
Lördag 17/8
Bakluckeloppis i Bro
Lördag 21/9
Bakluckeloppis i Bro
Lördag 19/10
Bakluckeloppis i Bro
avståndsannons

UBROs egen

Läkare utan gränser 18 pluggannons

UNICEF plugg

Röda Korset Medmänniska

Facebook

RSS-flöde

Alternative content


Håll Sverige rent

Woody feb 19 monterat
UBRO
Ansvarig utgivare:   Karin Sidén
Webmaster:   Karin Sidén
Tipsa redaktionen