Levande läromedel på lantbruk i Kungsängen

Otto Thorin, som är en av dem som driver Skälby Gård, tar emot skolbarn från hela regionen i ett samarbete med LRF. Syftet med samarbetet är att försöka använda lantbruken som ett levande läromedel.

Varje år tar Otto emot ett stort antal skolklasser från skolor i Upplands-Bro och ännu fler från kommunerna runt omkring. Besöket på Skälby anpassas till barnens ålder och även efter säsong.

Härneviskolans fyror och femmor har indelade i tre grupper fått varsina temadagar på gården. I måndags var det första gänget som i solsken och kyliga vindar fick åka höskrinda från skolan till Skälby för att träffa djuren och lära sig mer om lantbruk. Grupp två hade sin temadag på onsdagen och den tredje gruppen får vänta några dagar ytterligare på sin tur.

Otto kom med traktor och höskrinda till Härneviskolan och hämtade barnen. Därefter styrde de mot Skälby Gård, som ligger ut mot Lennartsnäs i Kungsängen. Längs vägen gjorde de ett antal stopp.

Trots bistert iskalla vindar och en och annan regndroppe var det ett glatt gäng som satt där bak på höbalarna.

Traktorekipaget gjorde stopp vid en åker där barnen fick lära sig mer om vete, korn och raps. Barnen fick se hur vetekorn ("fröna") ser ut, Otto berättade om sådden, plantorna, och skörden. Efter åkern fortsatte resan vidare mot Skälby. Nästa stopp blev vid kohagen norr om Ladan Öråker där gårdens kor och kalvar går på bete. Höskrindan var efterlängtad av de frukostsugna korna som skyndade fram för att få sig lite gott att äta av barnen.

De som ville fick mata djuren med vetekorn de fick av Otto. Barnen kunde på nära håll kika på djuren och många vågade sig på att klappa de mjuka mularna. De diande kalvarna hade hög gullighetsfaktor och var tveklöst mest populära!

Ny tur i höskrindan och sedan ett stopp vid en av "maskinhallarna" där några av gårdens skördetröskor och andra maskiner förvaras.

Efter obligatorisk handtvätt och spritning fick eleverna gå in i den stora ladan där maskinerna beundrades och förklarades. Hur mycket maskinerna vägde, kostade och lät var några av de frågor Otto fick besvara från de vetgiriga eleverna.

Nästa stopp på resan var tack och lov Skälby Gård. Det hade börjat tisslas om matsäcken strax efter att traktorn passerade brandstationen i Bro, så vid det laget knorrade det ljudligt i de flesta magarna. Utanför Ottos hus finns ett vindskydd med vidunderlig utsikt över Mälaren och där brann en brasa muntert när alla hungriga barn och vuxna anlände, men de hårda och kalla vindarna blev för mycket för de redan frusna lunchgästerna. Tursamt nog fanns ett intilliggande magasin med stolar, bord och viktigast av allt: LÄ.

När matsäckarna hamnat i magsäckarna och alla fyllt på sina energidepåer fick barnen titta på fyra dagar gamla kycklingar som Otto bar upp på magasinet. Även kycklingarna tyckte att det var ruskigt kallt så de kurade ihop sig tätt, tätt i ett hörn i sin balja.

Medan de söta små kycklingarna bars tillbaka till värmelampan samlade barnen ihop sina grejer. Nästa programpunkt var hönorna och tupparna så i samlad tropp gick vi dit.

Hönsen, som var instängda i hönsgården, visste precis vad som vankades och väntade ivrigt på att Otto skulle öppna nätdörren. Korvbröd. Mums!

I ett huj var hönorna och de två tupparna ute ur hönsgården och flockades runt barnen som försetts med bitar av korvbröd. Det flaxades och kacklades alldeles väldigt och de pickade ivrigt i sig kalasmaten.

Med skräckblandad förtjusning matade barnen de glupska hönorna. Många vågade bara kasta korvbröden till hönorna men några satt lugnt och lät dem picka direkt ur handen.

Sista upplevelsen blev nog dagens höjdare för många av barnen. Besöket i fårhagen där fåren och alla deras lamm betar var mycket uppskattat. På långt håll fick tackorna och lammen syn på oss och visste precis vad som vankades. I full fart kom de springande och mötte upp vid ingången till fårhagen. De barn som ville fick ta en näve korn att mata fåren med och det ville såklart de flesta.

Det klappades och matades, ååhhhades och gullades med de söta små lammen. När hinken med korn var tömd och lamm och tackor gett sig av längre ut i hagen var det återigen dags för tvättning och spritning av händer innan temadagen avrundades. När alla var tillbaka på höskrindan blev det en stunds sammanfattning av det man lärt sig under dagen.

Otto visade upp fyra av de ägg som hönorna värpt samma morgon. Ett stort brunt, ett lite mindre, ljusbrunt, ett gråaktigt och ett grönt ägg. Han berättade att färgen på skalet avgörs av färgen på mamman. En brun höna värper bruna ägg och vita hönor värper vita ägg. Ett grönt ägg har dock inte en grön mamma utan en svart fick vi lära oss.

Vi fick också veta att ett ägg ruvas i exakt 21 dagar innan det kläcks och att hönan bara lämnar ägget korta ögonblick under den tiden eftersom temperaturen behöver hållas runt 35 grader i 21 dygn, annars blir det ingen kyckling.

Dagen i ett levande läromedel var till ända. Glada och nöjda, halvt genomfrusna, barn satt och sjöng i höskrindan på vägen tillbaka till Härneviskolan efter en spännande, lärorik och rolig dag.