Socialdemokraterna 100-årsjubilerar i Upplands-Bro
Bild:Karin Sidén
Nuvarande kommunstyrelseordförande Camilla Janson flankerad av fem föregångare: Thomas Fridén, Allgun Wilhelmsson, Göran Hedberg, Sven-Inge Nylund och Håkan Heglert.
I lördags firade Socialdemokraterna i Upplands-Bro 100 år med mingel, mat och minnen. Till firandet kom förutom lokala politiker och partimedlemmar även Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, samt representanter från flera grannkommuner.
På plats i Kommunhuset i Kungsängen för att fira 100-åringen var nuvarande kommunstyrelseordförande Camilla Janson. Hennes fem (S)-föregångare som KSO Thomas Fridén, Allgun Wilhelmsson, Göran Hedberg, Sven-Inge Nylund och Håkan Heglert, var även de närvarande. Tillsammans täcker de in de senaste 46 åren av kommunhistoria och kan berätta om en oerhörd förvandling från lantbrukskommun med cirka 8 000 invånare till Stockholmsförort med drygt 25 000 invånare.
Bild:Karin Sidén
Bengt Johansson välkomsttalade.
På ett 100-årskalas ska det traditionsenligt hållas tal till jubilaren. Bland talarna fanns bland annat statsrådet Helene Hellmark Knutsson, nybliven minister för högre utbildning och forskning och ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm.
Thomas Fridén, förste ordföranden i Socialdemokraterna Upplands-Bro berättade om 50-årsjubileumet som han deltagit i som 24-åring och om när Gunnar Sträng besökte kommunen.
Bild:Karin Sidén
Orginalfanan, sliten men intakt. Helene Hellmark Knutsson gratulerade till valsegern och till en nya spännande mandatperiod.
Thomas Fridén berättade om 50-årsjubiléet, Lisa Edwards (C) och Jan Stefansson (KD) utbringade en skål för 100-åringen.
I april 1914 bildades Bro Lossa Arbetarkommun, det första lokala Socialdemokratiska partiet i vad som numera är Upplands-Bro. Då, för 100 år sedan, fanns inte Upplands-Bro utan i stället var det fem landskommuner som först på 1950-talet slogs samman till en gemensam kommun som fick namnet Upplands-Bro.
Bro-Lossa (som delades 1920), Stockholms-Näs (nuvarande Kungsängen), Västra Ryd, Håbo-Tibble och Håtuna hette landskommunerna, som alla var egna Arbetarkommuner med egna Socialdemokratiska partier. Att bilda en gemensam Arbetarkommun efter sammanslagningen till Upplands-Bro var inte helt odramatiskt, och i gamla handlingar kan man läsa sig till att det bitvis var riktigt frostigt mellan de olika grupperna. Först 1967 började trevande försök till en sammanslagning av Bro och Kungsängens Arbetarkommuner, men det skulle dröja ytterligare några år av diskussioner innan det tack vare ett beslut på riksnivå blev verklighet. Den 11 februari 1970 bildades Upplands-Bro Arbetarkommun.
|
