Runt om i Sverige finns ett stort antal kvinnor och män som tjänstgör som deltidsbrandmän. Det innebär att de utöver sitt vanliga arbete jobbar som brandmän på sin fritid. Upplägget kan se lite olika ut, men i stora drag handlar det om en jourvecka i månaden då man har beredskap från 17 på kvällen till 06.30 morgonen därpå och sedan från fredag eftermiddag till måndag morgon. Under jourveckan jobbar man som vanligt på sitt "civila" jobb också.
Deltidsbrandmannen ska snabbt kunna infinna sig på brandstationen när han eller hon har beredskap. När larmet går har man fem minuter på sig att ta sig till stationen, byta om och sätta sig i brandbilen. Det innebär att man antingen måste bo nära brandstationen eller att man under jourveckan bor på stationen, borta från eventuell familj. Det innebär också att man är begränsad i vad man kan och inte kan göra. Åka och handla på Willys går till exempel inte, för då är man för långt borta. Åka till Kungsängen för att göra något ärende går absolut inte, för då är man för långt borta.
-Att ha beredskap innebär definitivt en påverkan på ens vardag. Även om vi kanske bara har ett par, tre utryckningar per jour-vecka så styrs våra eftermiddagar, kvällar och nätter helt av uppdraget. Behöver jag till exempel duscha så åker jag till brandstationen och gör det, för tänk om larmet går medan jag står i duschen! När jag lägger mig på kvällen har jag allt förberett för en snabb avfärd. Bilen står parkerad på ett visst vis, skorna står precis innanför dörren så att det bara är att kliva i dem i farten och jag sover i brandmansunderstället för att inte behöva ödsla tid på att klä på mig, berättar en deltidsbrandman.
På Attundas Brandstation i Bro har man en stor andel deltidare. Bro-stationen är en liten "landsortsbrandstation" där man helt enkelt inte har utrymme för full bemanning av heltidsanställda brandmän. Deltidarna fyller en viktig roll i räddningsarbetet och gör det möjligt att ha de mindre brandstationerna kvar.
För att bli deltidsbrandman går man igenom en viss procedur. En vanlig jobbansökan är del ett. Till den kompletteras ett sim- livräddningsintyg och ett gåbandstest. Gåbandstestet görs i full mundering (utrustningen väger cirka 25 kg) på brandstationen.
Av dem som söker tjänsten/tjänsterna plockas ett antal intressanta individer ut till ett mer ingående fysik- och personlighets- test som är den andra delen i uttagningen. Där får de sökande göra ett antal olika delprov för att visa sin lämplighet till yrket.
Fysik och psyke testas i de olika uppgifterna. Några av de uppgifter de sökande får ta sig an är att klättra högst upp i stegbilens stege, "rökdyka" i trång källarkulvert och göra en fysiskt tuff bana som testar styrka, kondis och återhämtningsförmåga - i full mundering så klart.
Man kan vara hur fysiskt vältränad som helst och ändå inte klara testet. Viss "smarthet" i hur man jobbar krävs, för annars drar man på sig galet mycket mjölksyra och då är man mer en belastning än en tillgång för sina kollegor. Därför tittar man också på hur uppgifterna löses så att man ser att personen är utrustad med sunt förnuft och praktisk talang. Visar det sig att man inte klarar höga höjder, mörker eller trånga utrymmen så är man inte heller lämpad och då går man inte vidare i uttagningsprocessen.
En intervju där ens personlighet "granskas" ger ytterligare fingervisning om den sökande är lämplig för anställning inom brandkåren. Yrket handlar definitivt inte bara om att hämta ner katter ur höga träd eller släcka små gräsbränder utan det handlar också om att vara först på plats vid bilolyckor, självmordshopp framför tåg och drunkningsolyckor vid badplatser. Fruktansvärda upplevelser som sätter sig på näthinnan och som definitivt inte alla människor klarar av att hantera. Under intervjun kan det ibland stå klart både för den sökande och för den som genomför intervjun att yrkesvalet bör övervägas och kanske också ändras.
Så långt in i processen kommer nästa sållning. Ett fåtal går vidare och övriga tackas för visat intresse.
En tre veckor lång intensivutbildning tar vid för de utvalda. Den blivande brandmannen är då tjänstledig från sitt ordinarie arbete och pluggar både teoretiskt och praktiskt på de olika momenten i yrket. Klippa upp olycksbilar, använda hjärtstarter, utföra HLR, rökdyka, släcka bränder, klättra upp på tak, dra slang, rulla in slang och så vidare.
Skriftliga prov och utvärderingar från de olika lärarna kan ytterligare sålla i gruppen under utbildningens gång eftersom lämpligheten är extremt viktig. Brandmännen lägger sina liv i kollegornas händer och kan man inte lita till 100% på sin kollega hindras man i sitt arbete.
När utbildningen är avklarad placeras man i ett av de fyra "jourlagen". Både som deltidare och ordinarie brandman (med deltidstjänst) har man jour var fjärde vecka. Två kvällar per jourvecka är schemalagda med övningar, såsom rökdykning, värmekamerasökning, livräddning vid badplats, bilolycka med statister involverade och så vidare.
Just nu söker Attunda fler deltidsbrandmän.
Via länken når du Attundas hemsida med mer information kring kravprofil och meriterande kunskaper.
