Finnstaskolans Fritids provar ny form

På 1990-talet förändrades skolverksamheten i Sverige och fritidsverksamheten integrerades i skolan. Innan omorganisationen var det separata verksamheter som ibland inte ens bedrevs i samma byggnader och definitivt inte i samma lokaler. I och med omorganisationen förändrades fritidsverksamheten i grunden.

Innan omorganisationen hade fritidspedagogerna skoldagen som planerings-, utvärderings- och förberedelsetid. Man hann baka eget bröd till mellis, förbereda matsäck till utflykter, göra beställningar, planera och utvärdera verksamheten löpande och så vidare, för att sedan ägna barnen och verksamheten all uppmärksamhet under fritidstiden. Omorganisationen innebar att fritids flyttade in i skolan och integrerades i den verksamheten. Fritidspersonalen blev en del av skolpersonalen och skulle på så sätt öka vuxentätheten på skolorna.

Vinsterna är många. Det är fler vuxna ögon som ser barnen, fler kompetenser som möts och barnens hela arbetsdag, i vissa fall från 06.30 till 18.00, är under samma tak och med samma personal. Hela skoldagen följer en pedagogisk röd tråd på ett sätt som inte var möjligt när det var olika verksamheter. För fritidspedagogerna var förändringen mer omvälvande, och kanske inte bara av godo. Att vara i barngrupp från morgon till kväll har inneburit att man delvis fått ge avkall på planeringen och utvärderingen av den egna verksamheten.

Som skolan av i dag ser ut, med mer eget kunskapssökande och "friare" undervisningsformer behövs fritidspersonalen i klassrummet för att undervisningen ska fungera optimalt. För eleverna har det inneburit att de har fler vuxna omkring sig som kan hjälpa och stötta dem på olika sätt. Läraren har fortfarande det pedagogiska ansvaret medan fritidspedagogerna och omsorgspersonalen bidrar med sin kompetens och sina styrkor till att stärka inlärningsprocessen i klassrummet och utanför. Att möjligheten att delta i barnets hela dag har varit ett stort lyft kan nog de flesta som arbetar inom fritidsverksamheten intyga. Konsekvensen har dock blivit att fritidsverksamheten nästan blivit en bisyssla för fritidspedagogerna. Man hinner helt enkelt inte alltid planera och förbereda något utan "tar något ur bakfickan" som man vet är uppskattat/fungerar/håller barnen sysselsatta. Barngrupperna är på vissa ställen upp till tre - fyra gånger större än de var på nittiotalet samtidigt som tiden för att planera verksamheten minskat från flera timmar per dag till i vissa fall någon timme i veckan.

På Finnstaskolan i Bro har fritidspersonalen tillsammans med ledningen beslutat om en omorganisation på prov under hösten som man hoppas ska lyfta fritidsverksamheten och samtidigt öka måluppfyllelsen och arbetsglädjen. I praktiken innebär detta att en "aktivitetsansvarig" på varje avdelning är helt frikopplad från barngrupp klockan 8.20-13 varje dag utan att det för den skull försvinner resurstimmar från klasserna. Richard Ramstedt, som är en av tre aktivitetsansvariga, berättar att omorganisationen ska utvärderas i december och att det varit viktigt att inte resurstimmarna plockats från klassrummen utan att de faktiskt ersatts.

-Det kostar en del att göra så här, men jag hoppas att ledningen i december känner att det är värt det. På det här sättet får vi en möjlighet att göra saker vi aldrig hinner annars och har därmed förutsättningar att göra ett mycket bättre jobb. Fritidsverksamheten lyder under grundskolans läroplan (LGR11 kapitel 1 och 2, samt de Allmänna råden för fritidshemmen) och ska den vara levande och inte bara en hyllvärmare man hinner titta på vid terminsstarterna så är det här sättet att organisera nästan en förutsättning, förklarar Richard.

Sabina Karén är precis som Richard aktivitetsansvarig på Finnstaskolan. Till skillnad från Richard har inte hon jobbat så många år att hon kan jämföra med hur fritidsverksamheten såg ut förr, innan den stora verksamhetsförändringen, men har erfarenhet av den förändring som skett de senaste åtta åren.

-Det har aldrig funnits sådana möjligheter som det gjorde förr så länge jag har jobbat i skolans värld. Det känns jättebra att Finnstaskolan väljer att satsa lite mer på fritids genom det här försöket, det borde fler skolor göra. Målet är att skolan och fritids ska bilda en röd tråd med lärande genom hela dagen. Barnen ska trivas och tycka att det är superkul i skolan, både i klass och på fritids. Det är det vi ska jobba för på förmiddagarna, berättar Sabina.

Omorganisationen har arbetats fram på initiativ av fritidspedagogerna, tillsammans med ledningen. Anna Robertsson Hallberg är biträdande rektor på skolan. Tillsammans med skolans rektor Agnetha Sjöholm ser hon med spänning fram emot att se effekterna av omorganisationen.

-Vi vill ge fritidsverksamheten de bästa möjliga förutsättningar inom de ramar vi har, förklarar Anna.

-Syftet är att utveckla kvaliteten i fritidsverksamheten och öka måluppfyllelsen, det är därför vi genomför den här omorganisationen, som vi tror mycket på och är säkra på kommer att lyckas, säger rektor Agnetha Sjöholm.